Par i Par är bättre än Triss i Tristess
Ännu en av dessa nätter när man bitchslapat john-blund gång på gång och det faktsikt gått så långt att man inte kan somna längre.
Typiskt att jag tittat upp alla mina 70 minuter på mega upload för dagen, inne på säsong 2 av The OC. Vi kan ju alla vara överens om att säsong 1 är i klass med Vita lögner när det kommer till dramatik, dock inget emot vad som väntar. Jag gillar att jag tre år sen jag såg serien sist kan sitta och skratta åt något som inte kommer hända förens fem minuter senare. Jag ändrar mig, jag gillar inte att jag vet vad som ska hända. Jag tycker det är sorgligt, jag tycker jag är sorglig.
Sorgligt är oxå att Robben sköt ut Man U ur Champions Leauge, nu blir Barca första laget någonsin att vinna 2 raka Champions Leauge titlar. Grattis Katalunien - Grattis Messi - Grattis Pep - Grattis Puyol - Xavi - Iniesta - Valdes - Fuck you Z!
Sorgligt är oxå min syn på kärlek. Jag brukar jämföra kärlek med Harry Potter, en tunn töntig engelsk glasögon-orm som inte finns på riktigt. Missförstå mig rätt, jag är jätte glad för alla er som "hittat kärleken" men själv tror jag inte ni är kära utan bara gillar tanken på vad det sägs stå för.
Känns som jag är ovanligt bitter inatt, John-blunds fel. Självklart tror jag på kärlek, synd bara att kärleken inte tror på mig. Jag försökte söka tröst i mina vänner som sitter i samma situation som jag, liksom sitter fast där vi är och kan bara se på när livet passerar förbi i hög fart. Dömm av min förvåning när jag genom google insåg att jag är last man standing. Båda mina blodsbröder har redan fått sällskap. Och mina vänner, det är ett lågvatten märke när man blir slagen till altaret av "Här(Herr)-Går-man" och "GB-Gubben"
Se så jävla glad dom är..
Vem finns kvar nu? Ska jag behöva ta upp kontakten med Tony från Rederiet igen? Han har inte heller hittat kärleken, men han hade en ursäkt.....
Låt mig bjuda på portvin och biscotti - Men sen kom gryningen
Typiskt att jag tittat upp alla mina 70 minuter på mega upload för dagen, inne på säsong 2 av The OC. Vi kan ju alla vara överens om att säsong 1 är i klass med Vita lögner när det kommer till dramatik, dock inget emot vad som väntar. Jag gillar att jag tre år sen jag såg serien sist kan sitta och skratta åt något som inte kommer hända förens fem minuter senare. Jag ändrar mig, jag gillar inte att jag vet vad som ska hända. Jag tycker det är sorgligt, jag tycker jag är sorglig.
Sorgligt är oxå att Robben sköt ut Man U ur Champions Leauge, nu blir Barca första laget någonsin att vinna 2 raka Champions Leauge titlar. Grattis Katalunien - Grattis Messi - Grattis Pep - Grattis Puyol - Xavi - Iniesta - Valdes - Fuck you Z!
Sorgligt är oxå min syn på kärlek. Jag brukar jämföra kärlek med Harry Potter, en tunn töntig engelsk glasögon-orm som inte finns på riktigt. Missförstå mig rätt, jag är jätte glad för alla er som "hittat kärleken" men själv tror jag inte ni är kära utan bara gillar tanken på vad det sägs stå för.
Känns som jag är ovanligt bitter inatt, John-blunds fel. Självklart tror jag på kärlek, synd bara att kärleken inte tror på mig. Jag försökte söka tröst i mina vänner som sitter i samma situation som jag, liksom sitter fast där vi är och kan bara se på när livet passerar förbi i hög fart. Dömm av min förvåning när jag genom google insåg att jag är last man standing. Båda mina blodsbröder har redan fått sällskap. Och mina vänner, det är ett lågvatten märke när man blir slagen till altaret av "Här(Herr)-Går-man" och "GB-Gubben"
Se så jävla glad dom är..
Vem finns kvar nu? Ska jag behöva ta upp kontakten med Tony från Rederiet igen? Han har inte heller hittat kärleken, men han hade en ursäkt.....
Låt mig bjuda på portvin och biscotti - Men sen kom gryningen
Kommentarer
Postat av: Anonym
PUSS på dig hjärtat
Postat av: tess
Hahaha från mig alltså=)
Trackback
