Dom tomma stegen...

2 veckor har gått (minus 2dagar) sen dom första besökarna checkade in på hotel Templebar Square 5

Det har varit 2 sjukt sköna, sjukt roliga, sjukt mysiga och sjukt sjuka veckor. Jag minns allting men dagar, tider och platser har runnit ihop till en enda stor beachvolley-boll.

Vad jag idag ser som fakta är att Uppsala grabbarna var först ut med 5 crazy dagar tätt följt av Jodie som checka in 3timmar efter deras avfärd. lagom i tid till att St patricksday firandet ballade ur kom ett ryan air plan lastat med mina älsklings svensk-norskor som välsingnade oss med hela 6 dagar och 5 nätter i galet party "grynelykka style"

Fakta är också att lägenheten är demolerad till det yttersta och tålamodet från våra grannar minimalt. Jag kan inte räkna upp hur många öl glas som gick sönder eftersom det hela tiden dyker upp nya (tack alla som "lånade" hem glas åt oss från krogen) men jag vet att 6 vinglas gick sönder för det var alla vi hade.

Två stolar och ett glasbord fick offra sina liv och ca 37 diskmaskinstabbletter har fått hålla vårat porslin rent. En av mina sängar står på högkant och är knäckt på mitten. Fanns det bara lite skruvar i centrala Dublin skulle jag byggare-bob tejpa ihop den. Våran luftmaddrass är inte var den en gång varit och seriösa ryggproblem blev facit för några av oss.

2 lampskärmar och 5 glödlampor har avverkats och min nyinköpta bok blev enligt rykten besudlad och mot sin vilja indragen i en knarkskandal. Toalettringen har vid flera tillfällen påträffats i badkaret med mystiska fläckar och handfatet har användts som allt annat än handfat.

Väggen har fått 79 nya hål av dartpilar och Steve har både ramlat i golvet och tagit emot spottloskor likaväl som glåpord.

Mer fysiska skador som mitt trasiga knä, blåmärke prydda smalben, lätta hjärnskakning och ett halvt uppätet finger är smällar som man räknat med. Min antagligen inte men kanske brutna stortå har en nagel svartare än natten och var en direkt reaktion i våld när jag fick höra om min trasiga säng.

Trotts detta var det nog dom 2 bästa veckorna i mitt liv, jag sitter här smått nostalgisk trotts att det bara gått 24timmar sen dom åkte och minns varje minut med glädje och värme. 

Jag är en person som hatar tystnad och mörker, jag skall helst vara omringad av folk och ljud dygnet runt och efter att ha haft det i så pass lång tid känns lägenheten som en spökstad. Speciellt när Mattias är på jobbet eller sover i soffan. Detta har lett till smått obehagliga panikångest attacker och mörka tankar om livet. Så jag uppmanar ALLA som under dom 2 sista veckorna  besökte oss att komma tillbaka!! Flytta hit och jobba! Flytta hit och plugga! Flytta hit och var arbetsfri med mig! Kom hit på en veckas semester! Kom hit på en lång-weekend! Kom hit på en kort-weekend! Bara kom hit! Om inte för min skull så för...

.....MIN SKULL SÅ KLART!!

Tänk bara på allt kul som hände, jag ska försöka ta upp dom roligaste eller konstigaste stunderna mer i detalj snart så håll tillgodo.

Jag minns iaf
-Emils tolkning av en "ivorian"
-När Emils öl-platta gick sönder 7 meter från affären
-När Lars svimade på golvet och alla bara skratta
-Grädde  genom näsan och ut som en spya
-Antons gladda hopp runt i Dublins knarkgränder för att köpa en grön tröja klockan 03.00 på natten
-Reagge efterfesten med byxorna på huvet
-Efterfesten som höll på till klockan 10.00 på morgonen och avslutades med power rangers
-När någon klädde av sig naken och skrek "I am a golden god" på taket
-Min och Gustavs skön sång på Woolshed
-Alla pyramider som byggdes eller försökte byggas
-Amerikanska brudar med vapenlicens
-Min och Gustavs St Patricksday foto-runda i Templebar
-Hur vi nästan blev påkörda av en polisbil och någon sprang som en flicka
-Hur vi nästan blev gripna på en morgonpromenad eftersom vi såg ut som 2 knarkare som letade tak för natten och sa "top of the morning to ya" till alla poliser vi såg
-Hur vissa dansade som galningar på Doyles
-När Gustav kändes sig antastad, trakaserad och utlämnad efter ännu en dum "utmanings-tävling" han inte ens var med i
-GES efterfesten som slutade med att captain-diaper gömde sig under en stol och skrek ut order som aldrig förr
-Ett sjukt otaggat gäng som gick ut halvt nyktra klockan  00.30 för att äga krogen vid stängning
-Penneys besök som varade i för oss 5öl och 2 whiskey
-Regnet, solen sen regnet igen
-Pannkakorna som avnjöts med ben and jerrys
-och mycket mycket mycket mer

Vad minns ni? Helt ok att disskutera nedanför eller helt sonika maila en Dublin krönika och få den publicerad här.

Imrorgon ska jag berätta vad mina byxor gjorde ute på krogen senare än mig och vem som objuden bajsade på våran toalett i 10minuter.

Jag ska skeda med Mattias och tjata hål i Gustavs huvud tills paniken släpper och vardagen återfinns i Dublin.
Nu ska jag lägga mig på vårat stengolv och tycka synd om mig själv samtidigt som jag ynkligt sipprar ur mig "Mattias, vad gör du? Mattias hjälp mig. Mattias jag mår dåligt" jag hoppas han ger mig en kram och säger att allting kommer bli bra igen, det är en sån fin person Mattias är.

"Fear no darkness  promised child"

Kommentarer
Postat av: Fredrik

när tomheten är som störst framåt småtimmarna brukar jag surfa porr eller gå och lägga mig. allt beroende på hur trött jag är.

att sova är att föredra. men om man bara ligger och stirrar i taket så vetefan!



nu är klockan 0106 här i sverige och jag ska gå och lägga mig!! sova.. det är vad jag ska göra.

2010-03-24 @ 01:07:21
Postat av: Noomi Tingeling

Du skriver "levande"

2010-03-24 @ 01:26:16
URL: http://knm.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0